Resande med vinden del 1 - 7 av Francois Bourgeon

Jag vill på en gång vcarna för att det kommer en del spoilers i den här recensionen, jag tänker markera dom med rött. På svenska finns endast del 1 -5 av denna gigantiska serie, och del 4 och 5 kan va riktigt mariga att få tag i. Ettan finns lite överallt, tvån med, trean hittar man mer sällan och sen blir det kanske så att man får ta till danska som en nödlösning. Del 6 och 7 finns bara på danska (om man inte läser franska då) Mej veterligen finns detta inte på engelska, om nån vet nåt annat vilol jag gärna bli underrättad. Nåväl, detta är alltså en berättelse om en kvinna som lever mitt i slaveriets tid, mitt i själva handeln, ofta utspelar sej handlingen på slavskeppen. Kvinnan serien handlar om heter Isabeau, kallas Isa (senare även Mamisa av sin slav Alihosi). Jag betraktar detta som ett av dom riktigt stora seriemästerverken, och med dom avslutande två delarna blev berättelsen mer komplett än vi nånsin anat att den skulle kunna bli, och ännu mer fantastisk, men även så grym. Jag återkommer till detta. Teckningarna är inte i klass med va Bourgeon skulle göra senrae i sin medeltidssvit men det är bättre än hans tidiga grejer och det är i denna serie han höjer sej flera nivåer under resans gång. Själva historien är för lång för att det ens ska va nån vits att återge den men vi kan väl säga så mycket att Isa och hennes syter smugits ombord på ett slavskepp utklädda till pojkar och ganska snart är Isa dödligt förälskad i den unge matrosen Tragan, som ska kölhalas för att han smygtittat genom deras fönster. Ja, och så fortsätter det, det är nära döden rätt många gånger för Isa men hon klarar sej. Serien är brutal i sin behandling av sina tunga ämnen, slaveri, fattigdom och stenhårt förtryck. En bild från den som jag aldrig kommer att kunna glömma är två kvinnohuvuden nergrävda i sanden helt täckta med myror (dom straffas för att dom varit otrogna). Jag stod inne på Lunde-Q i Uppsala som 13-åring och bläddrade i serier, begreppet "vuxenserier" fanns väl inte riktigt och ingen tänkte på va jag stod och tittade på. Det här är ingen serie för små barn. Alla 5 delar som finns på svenska betingar vcäl ett pris på runt tusenlappen eller strax över och kan va riktigt svårt att få tag i emn det är ingen ursäökt, detta ska man ha läst. Det har funnits dom som haft invändningar mot att porträttet av Isa inte är helt realistiskt för att handla om en ung kvinna på den tiden men... va är helt realiustiskt då? Och på vilket sätt hade det blivit en bättre berättelse. Hon är husomhelst mycket, mycket levande som karaktär. Hon är helt klart min första serieförälskelse. Bångstyrig, envis, vacker, klok, modig och impulsiv... man kan inte annat än falla för henne. Nu ska vi ta det som hänt med skapandet av serien, för det är lite viktigt. Del 5 slutar med ett klart och tydligt slut som för all del är början på en ny historia men det känns inte som om man måste få veta den. Isa är precis på väg att ta livet av sej men ångrar sej i sista stund när hon kommer på att hon faktiskt bara är 18 år och har hela livet framför sej. Och där lämnade Bourgeon historien i 25 år, gjorde annat (minst lika lysande) och vi trodde alla att det va det hela. Men så va det inte och när han för nåra år sen plockade upp tråden och berättade Isas historia färdigt va det helt klart den största internationella händelsen det året. Vi får möta henne när hon är 95 år gammal via hennes barnbarnsbarn. Nu följer en sammanfattning av vissa delar av handlingen, eftersom albumen än så länge bara finns på danska kanske nåpn vill läsa detta ändå, annars hoppar man bara över resten. Sin vana trogen tar Bourgeon lång tid på sej att komma till saken, han gör ett gediget förarbete när han berättar sina historier för att på så sätt slippa va övertydlig när det väl blir dramatiskt, för då väljer han alltsom oftast att bli väldigt diskret (ett trick han kanske använt lite för mycket men det är ändå att föredra framför motsatsen). Det tar därför inte mindre än 50 sidor innan vi får träffa den gamla och vid det laget hade jag tröttnat grundligt på hennes barnbarnsbarn. Det va verkligen "Jag skiter i ungen, hon är söt och spännande men ge mej tanten! NU!". Deras första ordväxling är en sån där sak som man ska lägga märke till och hålla i huvet under resten av berättelsen. Hennes barnbarnsbarn frågar varför hon har ett sorgeflor framför ansiktet, Isa visar henne (men inte läsaren) sitt ansikte och flickan säger "Oj, förlåt, jag visste inte". Isa svarar "Att se är inte att veta och du vet ingenting. Hör på när jag berättar". Och sen berättar hon om va som hände efter det att hon inte tog livet av sej vid 18 års ålder. Vi får se Isa få barn (till en början tror vi att det skett på det mest vidriga sätt man kan tänka sej men så är det till sist inte, hennes dotter är ett kärleksbarn, mellan Isa och en av slavarna i området), vi får se henne bli runt 30, få lite små rynkor runt ögonen, bli lite mammig. Det är oerhört sött och man unnar henne allt detta. Då hon fått barnet med en svart man kan hon inte säga att dottern är hennes egen, hon adopterar flickan och äger henne officiellt som sin slav. Detta är anledningen till hennes olycka. En bekant till familjen har problem med alkoholen och spelandet, han säljer alla hennes slavar när hon är borta, däribland hennes dotter. Isa störtar till häst ut mot båten som har slavarna med sej, flickan ser henne och hoppar i vattnet. En vakt på båten skjuter efter barnet, missar henne men kulan studsar på vattenytan och träffar Isa i ögat (det va detta barnbarnsbarnet såg när Isa drog ifrån sitt sorgeflor och fram dit har Bourgeon inte visat hennes vänstra sida annat än i skugga) , hon svimmar och dottern drunknar. Jag ställde mej upp och skrek när jag läste detta första gångne och i två veckor hatade jag mannen som sålt hennes dotter. jag verkligen hatade en seriefigur. Tänkte på honom och knöt instinktivt nävarna och gnisslade tänder och önskade på allvar att han inte skulle va påhittat så att jag kunde få döda honom själv. Nåväl, historien är inte helt slut där och den sista poängen blir att Isa får sitt barnbarnsbarn att se på slaveriet med nya ögon.